Promenad i sommarregn

Luften fylls med daggiga dofter
Jordens mulliga, söta
och mina strumpor
blir blöta

En hund tänker sig inte för
och slänger sig i älven
efter ett par änder

Jag vänder ansiktet upp mot den ändå
ganska ljusa himmelen och sträcker ut
mina händer

Kisar
när dropparna faller
av ren reflex


Jordiga dofter sprids
fyllda av energi
men folket jag möter rusar förbi
och grimaserande skyddar sig mot regnet
som om de hade allergi

regn vill ju bara ge dig sommartro
visa att världen åter kan
gro


tillåta dig
att gömma dig

låta
redan våta
kinder
gråta

utan att någon
kan döma dig





En hund tänker sig inte för
och slänger sig i älven
efter ett par änder

Han var ju ändå redan blöt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0